Stiftelsens historia

1874

Folkupplysningssällskapet grundas

Folkupplysningssällskapet (KVS) är en av Finlands första nationella föreningar och den äldsta organisationen för bildningsarbete. Beslutet av grunda sällskapet fattades på folkskollärarnas möte i Jyväskylä år 1872, men tanken på sällskapet hade framförts offentligt redan mycket tidigare.

En förenings stadgar skulle på den tiden godkännas i senaten innan det konstituerande mötet. Därmed utarbetades Folkupplysningssällskapets första stadgar redan år 1873, medan det konstituerande mötet hölls först följande år i Jyväskylä i samband med ett lärarmöte.

Verksamheten inleddes i och med det första årsmötet i Helsingfors i september 1874.

Redan när sällskapet bildades var man starkt överens om dess karaktär och vision. Ändamålen antecknades i sällskapets första stadgar, som utgjorde grunden för den praktiska verksamheten:

Syftet är att redigera nyttig, billig och populär litteratur och sprida sådan litteratur samt väcka intresset för kunskap och bildning även med andra ändamålsenliga metoder.

Sällskapet var till en början bokförläggare och bokförmedlare, men verksamheten utökades snabbt, och fler idéer flödade än man hann förverkliga.

Verksamheten baserades på tanken att bildning tillhörde alla, oberoende av samhällsgrupp och kön. Bildningen sågs som en gemensam sak som förenade hela folket. Detta var motiveringen till Folkupplysningssällskapets nödvändighet.

Källa: Ojanen, Eero (2014).

Lue lisää Sulje

1881

Kalendern gavs ut, biblioteksväsendet uppstod

På 1870-talet befann sig det finländska samhället mitt i förändring. Det traditionella, nästan oförändrade samhället hade övergått till en ny tidsålder, förändringens tid.
Folkupplysningssällskapets mest populära produkt, Folkupplysningssällskapets kalender, gavs för första gången ut år 1881.

1884

Sångfester – Finlands första festivaler

När Folkupplysningssällskapet grundades hade man inte tänkt att musik skulle bli ett av dess betydande verksamhetsområde. Sällskapets verksamhetschef Aksel Granfelt var en stor Estlandsvän. På sina resor till Estland bevittnade han mycket populära sångfester i nationell anda och ville ta med dem till Finland.

1890

Folkhögskolor och öppet universitet

Folkupplysningssällskapet utsåg i slutet av 1880-talet en arbetsgrupp som skulle planera programmet för och förverkligandet av en finländsk folkhögskola. Programpappret fastnade emellertid en lång tid i senaten, vars godkännande grundandet av folkhögskolan krävde, och projektet sköts upp.

1913

Sällskapet får ett eget säte

Sällskapets sekreterare Väinö Voionmaa, historieforskare och inflytelserik person inom politiken, lät bygga ett hus åt Folkupplysningssällskapet på Museigatan i Helsingfors år 1913. Under de första årtiondena hade sällskapet drivit sin verksamhet från olika hyreslokaler i Helsingfors och ofta så trångt att sällskapets kontor och sekreterarens bostad mer eller mindre överlappade varandra.

1918

Folkupplysningssällskapet som grundande medlem i Alfred Kordelins stiftelse

Alfred Kordelin var i tiderna Finlands rikaste man. Han hade blivit medlem i Folkupplysningssällskapet år 1913. Han dog i oroligheterna år 1917.

Kordelin testamenterade en stor del av sin egendom till främjandet av den finländska vetenskapen, konsten, litteraturen och folkbildningen.

1920

Folkupplysningssällskapets korrespondensinstitut inleder sin verksamhet

Tanken på korrespondensstudier landade i Finland från utlandet redan på 1910-talet. Folkupplysningssällskapets korrespondensinstitut föddes som biprodukt till medborgarinstitutverksamheten. Sällskapets hemstudiesekreterare Onni Tolvanen konstaterade att det finns ett behov av korrespondensstudieverksamhet.

Korrespondensinstitutet nådde omfattade hela landet. På 1940-talet började man kalla det Distansinstitutet. Under första hälften av 1944 hade institutet redan över 40 000 studerande, vilket gjorde Korrespondensinstitutet till Finlands överlägset största läroanstalt. Först på 2000-talet blev Helsingfors universitet större.

1926

Rundradion och radioverksamheten grundas

Radioverksamhetens inledning och grundandet av Rundradion i mitten av 1920-talet försåg folkbildningsarbetet med ett helt nytt verktyg och en ny dimension. I Folkupplysningssällskapet var man intresserade av det nya verktyget och den nya möjligheten.

Folkupplysningssällskapet blev delägare i det nya bolaget med en liten andel på några procent. Kvs producerade regelbundet föredrag i Rundradion under flera års tid från och med hösten 1926.

1934

Från förening till stiftelse

År 1908 hade Folkupplysningssällskapets festliga sammankomst varit problematisk av partipolitiska orsaker. En till förtrycksperiod hade börjat, och gammalfinnarna ansåg att man i viss mån borde gå med på ryssarnas villkor, medan ungfinnarna och likasinnade krävde motstånd. På Folkupplysningssällskapets möte hade ungfinnarna tagit makten på ett listigt sätt.

Senare hade Akademiska Karelen-sällskapet blivit intresserat av tanken på Storfinland, och ville överta föreningar, som kunde påverka den allmänna opinionen i frågan. Det tillskansade sig Finskhetsförbundet år 1927 och försökte också påverka ungdomsföreningsrörelsen, i vilken många ledargestalter inom Kvs var medlemmar. AKS ansåg att Folkupplysningssällskapet och dess ledning var konservativt och fick inte de pengar som det hade ansökt om från sällskapet till projektet Storfinland.

Dessa händelser oroade Folkupplysningssällskapet år 1928, och en kommitté diskuterade frågan att göra sällskapet till stiftelse, för att undvika plötsliga överraskningar och personbyten.

1941

Brevinstitutet Finlands största läroanstalt

Folkupplysningssällskapets korrespondensinstitut föddes i misstag eller obemärkt som biprodukt till medborgarinstitutverksamheten. Tanken på korrespondensstudier landade i Finland från utlandet.

Under första hälften av 1944 hade institutet redan över 40 000 studerande, vilket gjorde Folkupplysningssällskapets Korrespondensinstitut till Finlands överlägset största läroanstalt. Först på 2000-talet blev Helsingfors universitet större.

1945

Oriveden Opisto övergår i Folkupplysningssällskapets ägo

År 1945 fattade Folkupplysningssällskapet dess hittills mest betydande enskilda beslut när det tog Oriveden Opisto i sin ägo.

1964

Internationaliseringen börjar

Folkupplysningssällskapet började 1964 ge ut den engelskspråkiga tidskriften Adult Education in Finland, senare Life and Education i Finland (LEIF). År 1995 fick sällskapet i uppgift att utbilda finländska tjänstemän och personer som ville bli tjänstemän i Europeiska unionen i språk när Finland blev medlem i unionen.

Sällskapet hade i mitten av 1970-talet också med statligt stöd börjat ordna grundläggande utbildning för finländska barn som bodde utomlands, vilket senare blev Etäkoulu Kulkuri.

År 2012 blev europeiska vuxenutbildningsförbundets informationsenhet underställd Folkupplysningssällskapet.

Folkupplysningssällskapet började 1964 ge ut den engelskspråkiga tidskriften Adult Education in Finland, senare Life and Education i Finland (LEIF). Tidskriften presenterade finländsk vuxenutbildning och kultur för en internationell publik. År 1996 förnyades konceptet och tidskriften bytte namn till Lifelong learning in Europe (LLinE), som 2012 blev en webbtidning. Dess uppgift var att bygga en bro mellan vuxenpedagogikens forskning och praxis. År 2015 blev LLinE Elm Magazine.

Internationaliseringen var livlig från och med 1960-talet. Folkupplysningssällskapet var sedan tidigare välkänd som leverantör av språkkurser, så sällskapet fick i uppgift att utbilda finländska tjänstemän och personer som ville bli tjänstemän i Europeiska unionen i språk när Finland blev medlem i Europeiska unionen år 1995.

Sällskapet hade i mitten av 1970-talet också med statligt stöd börjat ordna grundläggande utbildning för finländska barn som bodde utomlands. Hemgrundskolan för utlandsfinländare inledde sin verksamhet som del av Korrespondensinstitutet, men blev snabbt en egen enhet. Hemgrundskolan började erbjuda webbkurser under slutet av 1990-talet, och utvecklades till föregångare för webbutbildningen i Finland. Under 2010-talet övergick undervisningen allt mer till nätet, och år 2011 bytte skolan namn till Etäkoulu Kulkuri.

År 2012 tog man ett nytt steg inom internationellt påverkansarbete när informationsenheten för europeiska vuxenbildningsförbundet (European Association for Education of Adults, EAEA) blev underställt Folkupplysningssällskapet.

Källa: Ojanen, Eero (2014).

Lue lisää Sulje

1981

Förlagsverksamheten av tidskrifter utvidgas

Folkupplysningssällskapet har deltagit i publikationsverksamhet under hela sin existens. År 1980 grundade sällskapet tillsammans med Aikuiskasvatuksen tutkimusseura den vetenskapliga tidskriften Aikuiskasvatus, vars första nummer utkom år 1981. Dessutom har Kvs publicerat webbtidningar för fackmän inom vuxenpedagogik.

2014

Folkupplysningssällskapet fyller 140 år

Folkupplysningssällskapet firade sin 140-årsdag mitt i en rad förändringar och ekonomiskt osäkra omständigheter. Det var inget nytt i sällskapets historia. Under dess över hundra år långa historia har det fria bildningsarbetet ständigt förändrats efter samhällets behov.

2019

Folkupplysningssällskapet blir huvudman för Etelä-Helsingin kansalaisopisto

Sammanslutningen stärker utvecklingen av digitala inlärningsmiljöer, innovationer för livslångt lärande och hela verksamheten inom fritt bildningsarbete.

2020

Distansskolprojekt för finländska barn i Al Hol 2020–2022

Etäkoulu Kulkuri, som upprätthålls av Kvs-stiftelsen, förverkligade ett distansskolprojekt för finländska barn i Al Hol-lägret i Syrien på utrikesministeriets begäran och med utbildnings- och kulturministeriets finansiering.

Projektet uppfyllde myndigheternas önskemål om att trygga barns grundläggande och mänskliga rättigheter även under exceptionella förhållanden. Målet var att ge barn och unga vardagsrutiner och stimulans samt möjligheter till att uppleva glädjen i att lära sig och komma till insikt. Dessutom har målet varit att stödja och främja integreringen av barn och unga som lever mitt i kriser i Finland. 

Distansundervisningen ordnades helt med hjälp av WhatsApp-meddelanden. Eftersom det inte fanns färdigt undervisningsmaterial för mobildistansundervisning skapades materialet av projektets arbetsgrupp genom att följa läroplanerna för Finlands småbarnspedagogik och grundläggande utbildning. Detta utgjorde grunden för mobildistansundervisningens verksamhetsmodell.

Lue lisää Sulje

2022

Vetenskapscenter Soppi öppnades

Kvs-stiftelsen utökade sin verksamhet när bildningens och lärandets vetenskapscenter Soppi öppnades.

2024

Temaåret för bildning

Vi firar stiftelsens 150-årsjubileum och samordnar det av utbildnings- och kulturministeriet utlysta nationella Temaåret för bildning.